När man önskar att man var två

Vi klarar oss väldigt fint här hemma, barnen och jag. Men det finns tillfällen då jag saknar pappan extra mycket. Ett sånt tillfälle uppstod alldeles nyss då vi var ute och Arvid informerar mig att det har kommit bajs i kalsongerna. Vi går in och börjar byta. Eftersom det i kalsongerna var av den lösare formen var jag tvungen att lämna badrummet för att lägga ifrån mig kalsipperna i tvättstugan. Under tiden dyker fröken hjälpreda upp och när jag kommer tillbaka till toan har Astrid fått tag i lite toalettpapper och är i full färd med att torka Arvid i rumpan. Snällt att hon vill hjälpa till, men resultat blir ju att även hon blir full av skit och jag vill bara skrika efter han som inte finns hemma att han ska komma och ta en unge. Jag slänger iallafall i Arvid i duschen och tvättar av Astrid och när jag ska ta av henne alla kläder upptäcker jag givetvis en blöja full av det lösare sortens avföring. Efter tvätt, dusch och tork är nu bajsfesten över och barnen sitter pyjamasklädda och titta på TV:n. Nu ska det bara röjas i köket och sen ska vi invänta mormor som kommer hit så att jag kan gå på spinning. Ska bli rätt skönt att få en stund för sig själv, förhoppningsvis tillsammans med folk som inte skiter ner sig...

Det är nog tur att man bara har två små skitungar att ta hand om... Den här söta andfamiljen träffade vi på vid ankdammen i Oskarshamn i fredags.
1 Carin:

skriven

Huu det där lät inte trevligt! Trodde först du skulle skriva att Astrid hittat bajskalsongerna i tvättstugan och kladdat med eller käkat bajs..! Inte för att det där var mycket bättre! Unge!! :)

2 mamma:

skriven

Förlåt, men jag kunde inte låta bli att skratta högt för mig själv när jag läste om den där bajsfesten....:)

3 Anna:

skriven

Haha... Hoppas verkligen inte att nån sket ner sig på spinningen...

Kommentera här: